fredagen den 21:e december 2012

Konsumtion med förhinder


Vad är julens budskap om givmildhet, fred och medkänsla om inte ett omställningsbudskap? För så är det ju: Omställningstanken bygger i mångt och mycket på samma goda kvaliteter som Karl Bertil Jonssons värld. Om gemenskap, solidaritet och om det som djupast skänker mening.
Tänk tanken, alla barn: i omställningens värld skulle det kunna vara jul året runt!
Jag behöver knappast påminna om att julen även är hemvist för helt andra impulser. Shoppinghetsen under dessa veckor gör nog alla utom de mest förhärdade shoppaholicer illa till mods. Men vi sugs med.
Världen är fylld av gråskalor. Även en konsumtionskritiker kan ha materiella laster. I mitt eget hem trängs hyllmeter av böcker och musik (ja, i diverse fysiska format!). Och begäret låter sig inte så enkelt släckas. I min värld kommer det alltid att återstå någon udda remastrad proggplatta från 1971 att införskaffa.
En eller annan materiell last kanske vi måste få tillåta oss. Problemet är så klart när konsumismen skymmer sikten för allt som verkligen betyder något.
Vissa stunder drabbas vi av klarsyn. Som när sådant sker som får tillvaron att ställas på huvudet – och ger nyttig påminnelse om futiliteten i att söka kickar genom nya slutsteg till stereon eller exklusiva tokrenoveringar av köket. Ändå är det som att dessa uppvaknanden sällan leder till en verklig och varaktig förändring ....
Men nu händer äntligen något. För visst känner väl även du förändringen i luften? En konsumtionskritik som höjer sig från mörkgrön obskyritet och med länge undertryckt vrede tränger fram i samhället. Vanliga människor som inte längre vill vara en del av konsumtionscirkusen. Som känner att nu får det vara nog. Och inte längre finner sig i konsumtionssamhällets ödeläggelse av deras barns framtid.
Visst, det är ännu en ack så svag kraft jämfört med kommersialismens. Men den växer och med den hoppet om en annan framtid. För tio år sedan gick det knappt att registrera någon konsumtionskritisk rörelse i samhället. Idag är den en etablerad kraft som dagligen gör sig påmind i mediabruset.
När tillväxtepoken nu har nått sin ände kommer verkligheten under alla förhållanden att påtvinga en minskad materiell konsumtion. Så varför inte vända på det oundvikliga till en möjlighet! Se det som en enastående chans att förverkliga ett samhälle mer rikt på mening än konsumtionssamhällets. I stället för att med näbbar och klor försöka slå vakt om en ohållbar och snart även omöjlig livsstil.
Från svensk horisont borde vi rikta intensivt intresse mot länder som Grekland och Spanien. I dramat kring tillväxtens slut ligger dessa länder före oss. För hys inga tvivel. Även Sverige står inför en ekonomisk störtdykning när vårt skuldberg slutligen rämnar. Väljer vi då att söka svar genom gatukravaller och högerextremism – eller genom att skapa nya berättelser om det goda samhället bortom tillväxt och konsumism?
Somliga konsumtionskritiker tar det beundransvärda steget att fullt ut bli konsumtionsvägrare. Min respekt. Alla är vi däremot inte mogna för en så drastisk förändring och tar i stället små steg i taget. Som tillägg till att minska vår egen konsumtionsnivå vill jag påminna om en annan möjlighet: Att styra om våra konsumtionslaster. Varför inte styra om ditt konsumtionssug och i stället söka materiella kickar i sådant som är av värde i omställningen av ditt eget liv. Några tips:
– Investera i en läcker dansk packcykel i stället för en ny bil.
– Militärt överskott. Här hittar du de bästa och mest slitstarka utekläderna. Skaffa slitstarka oanvända M59-byxor för 250 kr i stället för något tio gånger så dyrt chiqt och värdelöst skalplagg fyllt av miljögifter. Viktigt i sammanhanget är även att överskottspersedlar inte ökar ditt ekologiska fotavtryck. Allt överskottsmaterial som inte säljs destrueras (faktiskt med stöd av konkurrenslagstiftningen, eftersom Försvaret inte vill konkurrera med klädhandeln – så mycket för resurshushållning i vår marknadsekonomi ... ).
– Tradera. En guldgruva om du söker bruksföremål som verktyg tillverkade under den tidigare fas av industrialismen när kvalitet fortfarande betydde något. Här kan du hitta fina gamla borrsvängar, stämjärn eller Stanleyhyvlar till fyndpriser (åtminstone om du anstränger dig lite). Samma sak gäller så klart för loppisbodar men då får du flänga runt mer. Gamla verktyg av en kvalitet som inte längre existerar betraktas ännu som skräp i vida kretsar. (Så hittade jag exempelvis själv nyligen en högklassig, snudd på outslitlig Miller Falls-handborr från 1890 för en femma i en loppislåda).

Slutligen mina julklappstips:
– Julemys. Den oöverträffade klappen till dig själv och dina nära. En skummande Jämtlands-julöl, nedsläckt, stearinljus, gröna kulor, Bach, veggojulbord (med höjdpunkter som finsk rotsakslåda, grönkålspaj och feta-rödkålssallad späckad mer kapris), en snarkande berner sennen vid fötterna, en höjdarbok. Tillvaron är komplett.
– Bidrag till dem som gör gott: varför inte Djurens Rätt eller Vi-skogen?
– Presentkort på Systembolaget (överlåter åt ditt eget omdöme att avgöra vem som är en lämplig mottagare).
– Och så får jag väl än en gång påminna om att min förläggare kör julpriser på hela utgivningen, inklusive Omställningens tid.
God jul!

3 kommentarer:

  1. Väl talat Björn! Har börjat lära mig att åtminstone köpa i princip bara hårda klappar till mina nära o kära och göra mina köp vid datorn tidigt, i början av december. Befinner mig nu mitt ute i ett snötäckt Dalarna och njöt nyss av att besöka en liten affär där vi i lugn o ro kunde köpa det sista till julbordet/julhelgen. Small is beautiful!
    God Jul!
    /Johan

    SvaraRadera
  2. Ursäkta min nyfikenhet : Odlar du själv och i så fall hur/var.
    Undrar också varför ingen längre pratar om glesbygden/landsbygden. VAd har du för visioner för den? Jag har inte läst din bok än, måste få tag på den bums, du kanske berört ämnet där.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ursäkta mitt lite sena svar. Jag odlar i mindre skala och med högst varierande framgång. Odlingssäsongen 2011 blev riktigt lyckad och fyllde mig med högmod. Senaste säsongen får väl betraktas som mer katastrofal. Skulle behöva en mentor som lär mig allt om ogräsbekämpningens hantverk. Är likafullt optimist. Förra året var det ett steg fram och två bak. Nu tror jag att det blir tvärtom. Vad gäller mina visioner för landsbygden så utvecklar jag den frågan rätt ingående i Omställningens tid. Återkom gärna om du har ytterligare frågor efter att ha läst boken.

      Radera