IKEA står över lagen

En gång organiserad nazist och än idag en supporter av fascistideologen Per Engdahl. Undanhållare av miljarder från offentligheten genom avancerad skatteplanering och vars företag systematiskt utnyttjat barn- och tvångsarbetare i en rad länder. Inköpare av ofattbara mängder illegalt skövlad sibirisk urskog. För att nu bara nämna något.

Låter det som någon du skulle vilja ha hem på middag?

Säger jag däremot Ingvar Kamprad går vem som helst ned i spagat.

Allt lika intressant som avslöjande. Ty Kamprad är en ikon för ett samhälle där konsumtionen blivit religion och är som sådan ursäktad ... Allt.

IKEA är som en rysk docka vars gäckande innersta väsen undandrar sig all insyn. Företaget drivs – ovanligt nog – som en stiftelse med minimal öppenhet vad gäller penningflöden och deras vidare öden. Varje försök att kartlägga IKEA:s miljardflöden har tagit tvärt stopp mot brandväggar av brevlådeföretag och obskyra advokadfirmor i skatteparadis. Man spelar enligt egna regler med avancerade upplägg för skatteplanering där internationellt sett miljardbelopp undanhålls beskattning.

Globalt utnyttjar IKEA ”varumärket” Sverige till bristningsgräns, men visar i penningmässiga termer ändå vek vilja att uppfylla sin del av vårt svenska samhällskontrakt.

Enligt svensk lag får kommuner inte gynna enskilda näringsidkare. Besynnerligt nog tycks lagen inte gälla IKEA. Landets kommuner är redo till nästan vad som helst i IKEA:s namn. Aldrig tycks samförståndet så fullständigt, de kritiska frågorna så uteblivande, som när det gäller IKEA:s väl och ve.

Umeå kommun har spenderat ett okänt antal skattemiljoner på IKEA:s sak. På att lobba hit IKEA, på att serva med utredningar och hjälpa företaget med allt praktiskt tänkbart – från markfrågor till anslutningsvägar. En relation utan egen vilja och röst, IKEA har pekat med hela handen.

Ett uppenbart gynnande av enskilt intresse, inte bara i strid med lagens bokstav, utan som även sätter konkurrens ur spel. Nog är det allt underligt att ett av världens mest kapitalstinna företag ska åtnjuta all slags kommunala förmåner som inte omfattar övrig lokal handel.

Likt med kommunens osunda intimitet till Balticgruppen visar den politiska ledningen en slående brist på omdöme i att värna den lokala demokratins rågångar. För Umeå kommun är IKEA oskiljaktlig med offentligheten och ses inte som det privata intresse, den maktutövare, det faktiskt är.

Det stöter sig med en demokratisk rättskänsla att se Hans Lindberg och ”Ibbe” Baylan servilt bugga loss med IKEA-chefen som PR-push för köptemplet Avion. Lika mycket som vad det stöter sig att upplåta Umeå kommuns officiella nyårstal till ett IKEA-jippo med nämnda varuhuschefen som orator.

Så vad har IKEA gett Umeå?

Jo, en rejäl dos överkonsumtion och lågt räknat en miljon extra bilresor 2016 som både Umeå och planeten skulle klarat sig väl utan. Lägg så till detta ödeläggelsen av Röbäcksslätten, länets kanske bördigaste jordbruksmark. Helt förväntat har IKEA även skänkt Umeå utslagning av handel i centrum och på andra platser dit man ännu tar sig utan bil.

Ingvar Feodor Kamprad är allt klurig han.

Inlägget har även publicerats som ledare i ETC Umeå:

http://umea.etc.se/ledare/varfor-fortsatter-kommuner-att-gynna-ikea